Kontinuitet i vården

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska och etiska aspekter

Denna rapport syftar till att undersöka effekter av relationskontinuitet i vården, vilket är när en patient och dennes läkare eller annan vårdpersonal har kontakt över längre tid. Utvärderingen är avgränsad till personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) respektive personer med allvarlig psykisk sjukdom. Analyser av ekonomiska och etiska aspekter ingår i rapporten.

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Slutsatser

Vid jämförelse av högre i förhållande till lägre relationskontinuitet har följande framkommit:

För personer med astma eller KOL ger högre relationskontinuitet i vården:

  • lägre risk att dö i förtid (låg tillförlitlighet)
  • lägre risk för sjukhusinläggning i måttlig till hög utsträckning (måttlig tillförlitlighet)
  • lägre risk för akutmottagningsbesök (låg tillförlitlighet)
  • lägre hälso- och sjukvårdskostnader (låg tillförlitlighet).

Utifrån hälsoekonomiska scenarioanalyser baserade på resultaten på vårdutnyttjande medför högre relationskontinuitet för personer med astma eller KOL:

  • 30–60 procent färre sjukhusinläggningar. I Sverige skulle detta kunna innebära besparingar i storleksordningen 235–470 miljoner kronor per år för sjukhusvistelser.
  • 10–60 procent färre akutmottagningsbesök. I Sverige skulle detta kunna innebära besparingar i storleksordningen 16–100 miljoner kronor per år för den typen av besök.

För personer med allvarlig psykisk sjukdom ger högre relationskontinuitet i vården:

  • lägre risk att dö i förtid (låg tillförlitlighet)
  • lägre risk för akutmottagningsbesök (låg tillförlitlighet)
  • förbättrad livskvalitet (låg tillförlitlighet).

Utifrån hälsoekonomiska scenarioanalyser baserade på resultaten för vårdutnyttjande medför högre relationskontinuitet för personer med allvarlig psykisk sjukdom:

  • 5–15 procent färre akutmottagningsbesök. I Sverige skulle detta kunna innebära besparingar i storleksordningen 2–7 miljoner kronor per år för den typen av besök.

Citera denna rapport:

SBU. Kontinuitet i vården: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 329. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/329

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Lilas Ali, universitetslektor, sakkunnig Smer, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Mirjam Ekstedt, professor i vårdvetenskap, Linnéuniversitet och forskare i systemsäkerhet i hälso- och sjukvårdsorganisationer, Karolinska institutet.
  • Ingemar Engström, affilierad professor och överläkare, Örebro universitet, Region Örebro län
  • Sven Engström, specialist i allmänmedicin, med dr, Futurum, Region Jönköping.
  • Lars Hansson, seniorprofessor, psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet

SBU

  • Per Lytsy, projektledare
  • Jenny Berg, biträdande projektledare, hälsoekonom
  • Jenny Stenman, projektadministratör
  • Jan Liliemark, avdelningschef
  • Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist

Pressmeddelande

Hög kontinuitet i vården har goda effekter

Kontakt med samma läkare eller annan vårdperson över längre tid har gynnsamma effekter för personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom och personer med allvarlig psykisk sjukdom. Det visar en ny systematisk utvärdering av forskning på området.

Läs pressmeddelandet

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Vårdrelation: Fast kontakt kan spela stor roll för mångas hälsa

Att få träffa samma läkare eller annan vårdpersonal kan innebära färre förtida dödsfall, sjukhusinläggningar och akutbesök för två stora och långvarigt sjuka patientgrupper. Det visar SBU:s granskning av betydelsen av hög kontinuitet genom fast vårdkontakt.

Läs artikeln
Sidan publicerad