Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Dyspepsi och reflux
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Bakgrund
Dyspepsi är ett sammanfattande begrepp för symtom (uppkördhet efter maten, tidig mättnadskänsla, smärta eller brännande känsla lokaliserad till övre maggropen) som antas ha sitt ursprung i magsäcken eller tolvfingertarmen.
Dyspepsi kallas organisk när den kan hänföras till påvisbara
sjukdomar, till exempel magsår eller cancer, men om man trots utredning inte kan förklara besvären av några påvisbara organförändringar, kallar man tillståndet funktionell dyspepsi. Halsbränna och sura uppstötningar ingår inte längre i begreppet dyspepsi utan anses vara symtom på att syra eller annat innehåll i magsäcken kommer upp i matstrupen, det vill säga gastroesofageal reflux.
Med outredd dyspepsi respektive outredda refluxsymtom avses besvär hos patienter som inte varit föremål för några diagnostiska undersökningar till exempel gastroskopi (kikarundersökning) av matstrupe, magsäck och tolvfingertarm. Det är således en mycket blandad grupp med variation i symtom. En del av dessa patienter har till exempel magsår eller esofagit (inflammation i matstrupen) och några har kanske cancer.
Citera denna SBU-rapport: SBU. Dyspepsi och reflux . En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU-rapport nr 185. ISBN 978-91-85413-17-1.
Pressmeddelande
Läkemedel är ett bra alternativ till operation vid refluxsjukdom
I dag är det inte ovanligt att patienter opereras för ständigt återkommande sura uppstötningar och halsbränna. Men operationerna är ofta förknippade med biverkningar. Nu visar en granskning av forskningen på området att långtidsbehandling med så kallade protonpumpshämmande läkemedel har likvärdig effekt.
Läs pressmeddelandetBilagor
Bilaga 2. Sökstrategier
Bilaga 3. Granskningsmallar
Bilaga 4. Exkluderade studier
Bilaga 5. Läkemedelslista
Projektgrupp
Sakkunniga
- Christer Staël von Holstein (ordförande)
- Lars Agréus
- Lars Engstrand
- Folke Johnsson
- Greger Lindberg
- Lars Lööf
- Olof Nyrén
- Bodil Ohlsson
- Henrik Sjövall
- Stefan Öberg
SBU
- Anders Norlund (projektledare)
- Anneth Syversson (projektassistent)
- Bengt Brorsson (adjungerad för metaanalyser)