Behandling och sociala stödinsatser vid samsjuklighet mellan beroende och andra psykiatriska tillstånd
En systematisk översikt och utvärdering av läkemedelsbehandling, psykologiska och psykosociala insatser samt hälsoekonomiska aspekter – Del 1 Läkemedelsbehandling
Utvärderingen genomförs i två steg och i denna delrapport utvärderas effekter av läkemedel. I en kommande slutrapport ingår både effekter av psykologiska och psykosociala insatser, uppdaterade resultat från denna delrapport om läkemedelseffekter samt etiska aspekter.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Huvudbudskap
För flertalet läkemedel som används vid samsjuklighet går det inte att bedöma om behandling är mer effektiv än placebo, varken för beroendetillståndet eller för det psykiatriska tillståndet, eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt.
Slutsatser
Efter att ha gått igenom den vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser:
- Mer och bättre forskning behövs kring effekter av de flesta läkemedel som förekommer vid samsjuklighet. Det är särskilt angeläget med studier om:
- effekter av kombinationer av läkemedel för både beroende och psykiatriska tillstånd samt
- effekter av läkemedel vid ADHD och olika typer av beroendetillstånd
- Naltrexonbehandling vid alkoholberoende och samtidigt psykiatriskt tillstånd bedöms kunna minska alkoholkonsumtionen och tycks inte ha någon negativ effekt på det psykiatriska tillståndet.
Hur kan de viktigaste resultaten förstås?
Att tillförlitliga resultat saknas för läkemedelsbehandling behöver inte betyda att behandling inte har någon effekt, utan endast att kunskapsläget är otillräckligt. I majoriteten av de studier som analyserats blev deltagarna generellt bättre under studieperioden, både vad gäller substansbruk och särskilt vad gäller psykiska symtom, oavsett om deltagarna tilldelats ett läkemedel eller placebo. Detta kan tyda på vikten av att initiera någon form av behandling och kontinuerlig vårdkontakt. Tills bättre vetenskaplig kunskap finns för tillstånd med samsjuklighet får val av läkemedel till patienter baseras på vetenskapligt grundade rekommendationer för respektive tillstånd, beprövad erfarenhet samt individens specifika behov och önskemål.
Vad handlar rapporten om?
Nationella behandlingsrekommendationer om läkemedel vid samsjuklighet saknas i stor utsträckning och de vetenskapliga underlagen i Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende har inte uppdaterats sedan 2015 beträffande samsjuklighet. Syftet har därför varit att utvärdera effekter av läkemedelsbehandling för personer som har ett diagnostiserat beroendetillstånd och samtidigt ett eller flera andra diagnostiserade psykiatriska tillstånd. Den här typen av samsjuklighet är vanlig. Internationella undersökningar har visat att upp till 70 procent av beroendepatienter inom hälso- och sjukvården också har minst en annan psykisk sjukdom. Samsjukligheten leder ofta till väsentligt sämre hälsa och livskvalitet, sämre behandlingsprognos och ökad risk för förtida död jämfört med vid enbart ett av tillstånden. Rapporten tar även upp hälsoekonomiska aspekter.
Vilka studier ligger till grund för resultaten?
Den senaste litteratursökningen gjordes under mars och april 2023. Totalt inkluderades 48 studier, beskrivna i 51 artiklar som utvärderade effekten av olika läkemedel på substansbruk, psykiska symtom, kvarstannande i behandling och livskvalitet. Tillförlitligheten hos resultaten är genomgående mycket låg, framför allt på grund av stora bortfall av studiedeltagare i de inkluderade studierna samt stor osäkerhet kring de sammanvägda effekterna.
Jämförelse | Utfall | Antal studier, antal deltagare | Resultatets tillförlitlighet | Tolkning | |
---|---|---|---|---|---|
Depression och samtidigt alkoholberoende | |||||
SSRI | Placebo | Alkoholkonsumtion | 6 studier N=852 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |
Depression | 5 studier N=801 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
Depression och samtidigt kokainberoende | |||||
SSRI/SNRI | Placebo | Substansbruk | 2 studier N=198 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |
Depression | 2 studier N=198 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
Depression och samtidigt opioidberoende | |||||
SSRI | Placebo | Substansbruk | 2 studier N=139 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |
Depression | 2 studier N=139 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
TCA | Placebo | Substansbruk | 2 studier N=183 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |
Depression | 2 studier N=183 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
Bipolär sjukdom och samtidigt alkoholberoende | |||||
Quetiapin | Placebo | Alkoholkonsumtion | 4 studier N=602 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |
Depression | 4 studier N=610 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
Ångest | 2 studier N=369 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
Livskvalitet | 2 studier N=256 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
ADHD och samtidigt kokain eller amfetaminberoende | |||||
Metylfenidat eller amfetaminsalt | Placebo | Kokain- eller amfetaminbruk | 4 studier N=334 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |
Deltagare med symtomförbättring | 3 studier N=286 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
PTSD och samtidigt alkoholberoende | |||||
Alfa-1-antagonist | Placebo | Alkoholkonsumtion | 3 studier N=267 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |
PTSD-symtom | 3 studier N=267 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt | |||
Alkoholberoende och samtidigt psykiatriskt tillstånd | |||||
Naltrexon | Placebo | Alkoholkonsumtion | 4 studier N=620 |
Minskning av alkoholkonsumtion | |
Psykiska symtom | 4 studier N=620 |
Ingen negativ effekt | |||
Psykiska symtom | 4 studier N=620 |
Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt |
Projektgrupp
Sakkunniga
- Agneta Öjehagen, professor, doktor i medicinsk vetenskap, leg. psykoterapeut, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
- Sara Wallhed Finn, leg. psykolog, med. dr., Beroendecentrum Stockholm, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
- Annika Nordström, forskningsledare, med.dr., FoU Socialtjänst, Region Västerbotten
- Åsa Magnusson, överläkare, med. dr., Beroendecentrum Stockholm, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
- Joar Guterstam, överläkare, med. dr., Beroendecentrum Stockholm
- Anders Hammarberg, docent, leg. psykoterapeut, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet
Kansli
- Nils Stenström, projektledare
- Marie Österberg, projektledare
- Idha Kurtsdotter, projektledare (från och med 2023-01-01)
- Rebecca A. Silverstein, projektledare (från och med mars 2023)
- Annicka Hedman, projektledare (från och med 2023-03-23 till och med 2023-10-03)
- Hanna Olofsson, informationsspecialist (till och med 2022-08-31)
- Carl Gornitzki, informationsspecialist (från och med 2022-09-01)
- Irini Åberg, projektadministratör
- Johanna Wiss, hälsoekonom
- Jenny Berg, hälsoekonom
Bilagor
- Bilaga 1 Sökdokumentation
- Bilaga 2 Sammanställning av studier exkluderade efter relevansgranskning och studier med hög risk för bias
- Bilaga 3 Sammanställning av bedömning av risk för bias
- Bilaga 4 Inkluderade studier
- Bilaga 5 Resultat av studier utanför analys
- Bilaga 6 Analyser
- Bilaga 7 Tabell inkluderade studier (syfte 2) Hälsoekonomi
- Bilaga 8 Studiekarta