Vården av personer med åderförkalkning i benen kan förbättras. Det visar en ny kartläggning som gjorts av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU har systematiskt granskat och sammanställt forskningsresultat på området och har undersökt rutinerna i primärvården.
Rapporten framhåller att sjukdomen inte uppmärksammas tillräckligt. Diagnosen kan ställas med hjälp av enkla undersökningar som kan utföras på alla vårdcentraler och sjukhus. Utöver en sjukhistoria med uppgift om gångsträcka och kontroll av pulsar, behövs enkla undersökningar med stetoskop, blodtrycksmanschett och så kallad penndoppler för att jämföra blodtryck i arm och ben.
Det mest angelägna är sedan att påverka och hjälpa de kärlsjuka att sluta röka. I behandling av åderförkalkning är det också viktigt att aktivt åtgärda övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Längre gångsträcka kan uppnås med regelbunden fysisk träning eller gångträning under handledning.
Okänd nytta och risk
Många läkemedel och fysikaliska eller alternativmedicinska metoder har prövats vid åderförkalkning i benen. Men SBU:s granskning visar att metodernas nytta och risker inte kan bedömas eftersom forskningsresultaten är otillräckliga eller motsägande. Välgjorda och tillförlitliga studier saknas. Detta gäller till exempel blodproppsförebyggande medel och behandling med könshormoner, syrgas med högt tryck, ryggmärgsstimulering, elektromagnetism, UV-ljus och pulserande tryckbehandling av benen.
Kärlsjukdom i benen är vanligt hos äldre. Minst 10 procent av personer över 65 år är drabbade. I värsta fall kan de trånga blodkärlen leda till långvarigt lidande, amputation och för tidig död. I långt gångna fall med svår smärta eller risk för sår och kallbrand krävs skyndsam operation, blodproppslösande läkemedel via kateter i blodkärlet eller ballongvidgning – ingrepp som är riskfyllda i sig.
Att sjukdomen ofta förblir oupptäckt länge beror inte alltid på sjukvården. En del patienter har inga besvär och söker inte vård. Många av de kärlsjuka har flera sjukdomar samtidigt och berättar kanske inte att de har bensmärta som utlöses vid gång och som släpper när de stannar och vilar.
Även om rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna för den här patientgruppen, påpekar SBU att alla har rätt till samma vård, oavsett om de följer givna råd om levnadsvanor eller inte.
Läs rapporten Benartärsjukdom – diagnostik och behandling
Not: Symtomen på åderförkalkning i benen är till en början främst att det gör ont i benen vid gång – en smärta som släpper när man stannar och vilar, så kallad fönstertittarsjuka – och muskelsvaghet, att benen inte orkar. Om sjukdomen förvärras blir vissa avgränsade partier på fötter och ben kalla, och det uppstår färgförändringar i huden och sår på fötterna som inte läker normalt. I värsta fall dör vävnaden: det uppstår kallbrand.
Publicerad 12 september 2007