Nyttan av EEG vid narkos obevisad men utrustning inköpt

Ingen vet om EEG-övervakning vid narkos gör nytta för patienterna – det vetenskapliga underlaget är motsägande eller otillräckligt. Ändå har utrustningen köpts in på många håll. Det visar en ny granskning från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Alla regionsjukhus, nära 70 procent av länssjukhusen och vart fjärde länsdelssjukhus har skaffat apparaturen, men det finns inga uppgifter om hur mycket den används.

Lagom djup narkos

Syftet med metoden är tydligt – sömnen, smärtlindringen och orörligheten ska ligga på lagom nivå. Är narkosen för djup, hämmas blodcirkulationen så att viktiga organ kan drabbas, och patienten återhämtar sig långsamt. Är den för ytlig, riskerar patienten att vakna till och uppfatta vad som händer under en operation. Sådan varseblivning är visserligen ovanligt – uppskattningsvis drabbas 1–2 patienter av 1000. Men när det inträffar så är det inte bara obehagligt utan kan i svåra fall leda till ett så kallat posttraumatiskt stressyndrom med psykiska besvär.

Reagerar olika

Effekten av narkosgas eller injektioner varierar från individ till individ. Traditionellt övervakas därför både mängden anestesimedel som finns i kroppen och patientens cirkulation, andning, ögonreaktioner, reflexer och rörelser.

Men detta räcker inte alltid. Till exempel kan det vara svårt att skilja smärtsignaler från tecken på vakenhet.

Tanken med att komplettera övervakningen med EEG är att hela tiden kunna ge en lagom nivå av anestesimedel. Men forskningen ger bara visst stöd för att det går några minuter snabbare att vakna efter injektion av narkosmedel. Frågan om huruvida EEG-övervakning hjälper patienterna återstår att besvara. Det saknas vetenskapligt stöd för att använda metoden rutinmässigt i det syftet, konstaterar SBU.

Till den fullständiga rapporten EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid kirurgi

Publicerad 14 maj 2008