Samhället kan bromsa fetmaepidemin

Fetma som redan har uppstått är svår att behandla. Därför är effektiva förebyggande åtgärder desto viktigare. Det konstaterade SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, år 2002 i en första granskning av forskningen om fetma.

Sedan dess har det kommit nya, viktiga studier på området. Vid en ny genomgång av den samlade forskningen har myndigheten funnit starka belägg för att åtgärdsprogram i skolor och på daghem kan hejda viktökning och utveckling av fetma bland barn och ungdomar.

Genom att stimulera bättre vanor vad gäller mat och dryck, och ofta också ökad fysisk aktivitet, skulle samhället kunna bromsa fetmaepidemin, enligt den nya SBU-rapporten.

Åtgärdspaket

Oftast har hela paket av insatser använts i undersökningarna, som ofta har varat något eller några år och i vissa fall längre. Eftersom flera åtgärder har satts in samtidigt, går det inte att bedöma vilka av dem som har gett bäst resultat.

Samtidigt som den nya rapporten pekar på möjligheterna, visar den att två tredjedelar av studierna på unga människor inte har haft positiv effekt på vikten. Enligt rapporten kan det bero på att det är svårt att påverka livsstilen hos barn och ungdomar med enbart skolbaserade åtgärder om hemmiljö, fritid och resten av samhället inte engageras samtidigt.

Även bland friska vuxna med normal vikt går det att förebygga fetma. Program som innehåller råd om energi- och fettfattig kost som är rik på fiber, ökad fysisk aktivitet och minskad alkoholkonsumtion har gett positiva resultat i omkring hälften av studierna. Vuxnas engagemang i frågorna kan också ha stor betydelse för det uppväxande släktet.

Den nya rapporten väntas få betydelse för Sveriges insatser på området. SBU:s granskning kommer att utgöra en av byggstenarna i regeringens nationella handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.

SBU:s slutsatser

Ur SBU-rapporten Förebyggande åtgärder mot fetma (2004), nr 173.

Barn och ungdomar

Effekten av åtgärdsprogram för att förebygga fetma hos barn och ungdomar är tämligen väl undersökt. Det har tillkommit tio studier sedan den tidigare SBU-rapporten. Det totala antalet är nu 24, omfattande närmare 26 000 individer. Lägger man till studier som tagits med i andra systematiska litteraturöversikter men inte i SBU:s blir det totala antalet 37 studier och 34 000 individer. Från Sverige finns enbart preliminära uppgifter från en pågående studie.

Konsekvenserna av relativt begränsade insatser under något eller några år har studerats. Basen har varit program i skolor, daghem och liknande för att öka fysisk aktivitet och skapa goda matvanor. Oftast har hela paket av åtgärder använts. Det går inte att utifrån studiebeskrivningarna bedöma vilka åtgärder som har störst potential för gynnsam effekt.

På grundval av studierna i SBU:s litteraturöversikter är det nu klarlagt att det går att med sådana skolbaserade åtgärder minska viktökning och fetmautveckling bland barn och ungdomar (Evidensstyrka 1). Denna slutsats förstärks ytterligare om man också beaktar studier i litteraturöversikter från andra länder.

Att två tredjedelar av studierna inte påvisar en positiv effekt kan bero på att det är svårt att åstadkomma livsstilsförändringar hos barn och ungdomar med enbart skolbaserade åtgärder om hemmiljö, fritid och resten av samhället inte tas med.

Det finns inte undersökt huruvida mer långsiktiga och omfattande program med många olika typer av åtgärder i samhället kan ha en kraftfullare effekt än den i studierna. Effekt av samhällsförändringar måste följas i en pålitligt registrerad viktutveckling i befolkningen, inte minst bland barn och ungdomar.

Vuxna

Efter SBU:s tidigare rapport har tillkommit studier om att förebygga fetma, som en av flera riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom, i en normal population. Dessutom finns nu studier som belyser effekten hos personer med förhöjd risk för hjärt–kärlsjukdom. Totalt ingår 31 studier med närmare 64 000 personer i SBU:s rapporter.

De livsstilsförbättrande åtgärderna har omfattat rådgivning om energi- och fettfattig samt fiberrik kost. Vanligtvis har rekommendation om ökad fysisk aktivitet ingått och i flera studier även rökstopp och minskad alkoholkonsumtion.

I den tidigare rapporten presenterades elva omfattande, befolkningsbaserade studier med nordamerikansk dominans. Nu adderas ytterligare fem, varav två norska och en svensk utförda i mindre regioner men med lång varaktighet, 5–6 år. Gynnsam viktutveckling uppnåddes i hälften av dessa studier, vilket var ett bättre resultat än tidigare rapporterat. Fynden ger anledning att se något mer optimistiskt på möjligheten att förebygga fetma i den vuxna befolkningen. Att vuxna involveras har också stor betydelse för det uppväxande släktet.

Speciella grupper som nu studerats i normala populationer omfattar t ex anställda i företag eller individer i riskåldrar. Huvudparten av studierna visar att det är möjligt att förebygga viktuppgång för dessa grupper (Evidensstyrka 3).

I majoriteten av studier som avser individer med förhöjd risk för hjärt–kärlsjukdom har ökning av medel-BMI kunnat förebyggas.

På basen av samtliga studier rörande vuxna kan man nu konstatera att det går att förebygga fetma med insatser för att förbättra kost och fysisk aktivitet (Evidensstyrka 2). Avsaknad av effekt i omkring hälften av studierna kan förklaras av att det är svårt att åstadkomma livsstilsförändringar, att insatserna varit mycket begränsade eller inskränkts till rekommendation enbart om ökad fysisk aktivitet.

Den så kallade evidensstyrkan anger styrkan i det vetenskapliga underlaget för respektive slutsats.

Evidensstyrka 1: Starkt vetenskapligt underlag
Evidensstyrka 2: Måttligt starkt vetenskapligt underlag
Evidensstyrka 3: Begränsat vetenskapligt underlag