Rapporten är en del i det regeringsuppdrag som även innefattar rapporten ”Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård” som publiceras samtidigt.
Den rättspsykiatriska vården är speciell eftersom vården bedrivs under tvång, inte bara för att hjälpa individen utan även för att skydda samhället. Det är också vanligare att patienterna har flera psykiatriska diagnoser samtidigt än inom allmänpsykiatrin. Antipsykotiska läkemedel ges till majoriteten av patienterna, även de utan psykosdiagnos. Jämfört med i allmänpsykiatrin handlar det oftare om äldre typer av antipsykotiska preparat som i högre utsträckning kombineras med varandra eller med andra läkemedel.
Idag finns det riktlinjer för läkemedelsbehandling inom allmänpsykiatrin, men inga särskilda sådana för rättspsykiatrin. Här saknas viktig kunskap om såväl läkemedelseffekter som patienternas upplevelser av vården. Ur etisk synvinkel har samhället ett särskilt ansvar för att bekosta sådan forskning eftersom rättspsykiatrisk vård inte är frivillig.
I rapporten ingår även en hälsoekonomisk genomgång. SBU konstaterar att läkemedel utgör en mycket liten del av den totala kostnaden för rättspsykiatrisk vård, som ligger på 760 000 kronor (median) per patient och år. Mediankostnaden baseras på kostnader för patienter i både rättspsykiatrisk öppen- och slutenvård. Om en patient vårdas enbart i rättspsykiatrisk slutenvård är den årliga kostnaden cirka 2,4 miljoner kronor (median). Därför är det högst sannolikt att läkemedel som förkortar den rättspsykiatriska vårdtiden och minskar risken för återfall i brott är kostnadseffektiva.
Bakgrund
Cirka 300 personer per år överlämnas till rättspsykiatrisk vård i Sverige. År 2017 behandlades cirka 1700 personer inom rättspsykiatrisk öppen- eller slutenvård. Vårdtiden ligger i genomsnitt på cirka 6 år.
Till rapporten ”Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård”
Publicerad 18 juni 2018