Detta pressmeddelande publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Förlossningsskador: Patienter och vårdpersonal har tillsammans prioriterat de tio viktigaste forskningsområdena

Vilken forskning ska prioriteras för att förhindra och behandla förlossningsskador? Vad säger de kvinnor som själva drabbats och vad tycker kliniker som arbetar inom området?
SBU har samlat personer med erfarenheter från området vilka gemensamt har enats om de viktigaste forskningsfrågorna.

SBU har tidigare kartlagt kunskapsluckor och publicerat rapporter om förlossnings­skador. Rapporterna visar att det finns många kunskapsluckor inom prevention, diagnostik och behandling av skador efter vaginala förlossningar.

Deltagarna i det aktuella projektet prioriterade mer kunskap om diagnostik av förlossnings­skador allra högst, därefter kom preventiva åtgärder under förlossningen. Det ansågs också viktigt att få mer kunskap om behandling av större bristningar (grad 2–4) samt skador på levator­muskeln. Behandling av fistlar hör också till de områden som prioriterades, liksom samlagssmärta, anal­inkontinens och behandling av skada orsakad av klipp. Könsstympade kvinnor lyftes särskilt som en viktig patientgrupp att inkludera i forskningen.

Diskussioner och resonemang handlade bland annat om att prioritera ökad kunskap om att förebygga, hitta och behandla skador innan de ger följdskador som exempelvis fistlar och inkontinens­besvär. Man påtalade också vikten av att öka kunskapen om hur man hittar skador även lång tid efter förlossningen.

Prioriteringslistan är avsedd att – utifrån patienter och klinikers perspektiv – informera forskare och forsknings­finansiärer om vilka forsknings­områden det är viktigt att göra mer välgjord och relevant forskning inom. Målet är i förlängningen ökad kunskap, och en minskad andel kvinnor som får skador och långvariga komplikationer.

Bakgrund

Den metod för att prioritera kunskapsluckor som SBU använde i det här projektet kommer ursprungligen från James Lind Alliance, en brittisk organisation som arbetar med att identifiera och prioritera kunskapsluckor. Arbetsgruppen som prioriterade kunskapsluckorna bestod av 18 personer, dels kvinnor som drabbats av förlossnings­skador, dels yrkesverksamma inom området (till exempel barnmorska, förlossnings­läkare, fysioterapeut, gynekologisk kirurg, urolog och uroterapeut).

Läs rapporten Prioriterade forsknings­områden inom prevention, diagnostik och behandling av förlossnings­skador med hela listan på prioriterade områden.

Publicerad 26 juni 2018