Ultraljud hittar fler förlossningsskador

Förlossningsskador är ett område där det till stor del saknas forskning. Det visar både SBU:s kartläggning av behandlingar av förlossningsskador och SBU:s rapport om hur man ska förebygga och hitta bristningar på ändtarmens ringmuskel.

Det saknas idag klara riktlinjer för hur en skadlig bristning i ringmuskeln diagnosticeras. Varje klinik har sin rutin för att hitta dem. Samtidigt kan en skadad muskel leda till problem med läckage av gas eller avföring. Hos många kvinnor läker skadan, medan andra får livslånga problem.

Förlossningspersonalen kan upptäcka skadliga bristningar genom att känna med fingrarna eller med ultraljud. Med ultraljudsundersökning, direkt efter förlossning, upptäcker man fler skador på ändtarmens ringmuskel som därmed kan åtgärdas i tid. Det är tidigare känt att om en bristning sys kort efter förlossningen minskar risken för framtida komplikationer.

Efter att vårdpersonal har undervisats i att förlösa långsamt, använda klipp endast när det är nödvändigt, och att hålla emot vid förlossningen har man funnit färre skador på ändtarmens ringmuskel. Klipp vid användandet av sugklocka har visat en viss skyddande effekt mot skador på ringmuskeln, men orsakar samtidigt en skada som måste sys.

Bakgrund

Varje år föder omkring 100 000 kvinnor barn i Sverige. De flesta som föder vaginalt får bristningar i underlivet, oftast lindriga. Fyra till åtta procent av förstföderskor får bristningar i ändtarmens ringmuskel.

Till rapporterna Analsfinkterskador vid förlossning och Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter (2016)

Publicerad 29 april 2016