Det räcker inte med frågeformulär och observationsscheman, så kallade instrument, för att ställa diagnos vid autismspektrumtillstånd, AST. Resultaten ska alltid vägas ihop med den övriga utredningen. Många av instrumenten har bristfälligt vetenskapligt underlag, enligt en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
De få instrument som har prövats vetenskapligt är heller inte självklart bra. Ett av testen missar till exempel 3 av 10 personer som har autismspektrumtillstånd. Därför är det viktigt att utredningar av AST genomförs inom den specialiserade vården.
SBU har även granskat 25 olika typer av behandlingar och insatser vid AST och funnit att det vetenskapliga underlaget är dåligt. I Sverige används ofta en kombination av flera metoder men det saknas studier av vilken effekt kombinerade metoder har.
SBU visar också att personer med AST och deras anhöriga behöver bli mer delaktiga i vården. Det är också viktigt att uppmärksamma syskon till barn med AST eftersom syskonen kan utsättas för skrämmande och våldsamt beteende och få svårigheter med sociala relationer.
AST kan leda till utanförskap i samhället. Personer med AST och deras föräldrar upplever att bristande kunskap, resurser och acceptans hos vården och skolan kan förvärra problemet. Att få diagnosen tidigt kan motverka utanförskap.
Bakgrund
I autismspektrumtillstånd, AST, ingår Aspergers syndrom, autism och atypisk autism. Gemensamma drag är svårigheter med sociala kontakter, begränsade intressen och rutinbeteenden. AST hos en familjemedlem påverkar hela familjen, och det är viktigt att hela familjen får stöd. Studier i Europa och USA visar att knappt en person av hundra har AST.