Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Kranskärlsröntgen med datortomografi (DTKA, datortomografisk koronarangiografi) används bland annat för att hitta förträngningar i de blodkärl som försörjer hjärtat, förträngningar som kan ge kärlkramp och hjärtinfarkt.
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har granskat den vetenskapliga litteraturen om DTKA som diagnosmetod vid misstanke om icke-akut (stabil) kranskärlssjukdom. Granskningen visar att DTKA kan användas för att sortera ut vilka patienter som behöver utredas vidare – om metoden används för rätt patientgrupp, med modern utrustning och av en person med relevant kompetens. DTKA har hög känslighet, det vill säga missar få förträngningar som kan ge symtom, när metoden används på personer med så kallad intermediär sannolikhet för stabil kranskärlssjukdom*. Däremot visar DTKA ibland förträngningar som inte har någon betydelse för patientens hälsa.
Utrustningen och genomförandet har också betydelse för hur hög stråldos patienten utsätts för i samband med undersökningen. Eftersom en av de metoder som ofta används i den fortsatta utredningen, IKA (invasiv koronarangiografi), också ger röntgenstrålning är det viktigt att så få patienter som möjligt undersöks med båda metoderna. Ju fler patienter som måste dubbelundersökas, desto mer kostar undersökningarna totalt.
SBU:s rapport ger inte svar på om DTKA kan förutsäga risken för allvarlig hjärtsjukdom eller död.
* Intermediär sannolikhet för stabil kranskärlssjukdom innebär mellan 10 och 85 procents sannolikhet. Sannolikheten hänger bland annat ihop med ålder, kön och symtom.
Bakgrund
En DTKA-undersökning med modern utrustning ger ungefär lika hög stråldos som den naturliga bakgrundsstrålningen per år.
En DTKA-undersökning kostar i Sverige ungefär hälften så mycket som en IKA-undersökning.
Läs SBU Alert-rapporten "Datortomografi för misstänkt kranskärlssjukdom"
Publicerad 13 april 2011
