Oklar nytta av blodfiltrering för tarmsjuka

På senare år har allt fler sjukhus börjat behandla inflammatorisk tarmsjukdom genom att filtera ut vita blodkroppar ur blodbanan. Samtidigt kan befintliga studier av ulcerös kolit inte visa om blodfiltrering leder till ett bättre resultat än standardbehandling med kortison, eller placebo. När det gäller Crohns sjukdom saknas randomiserade studier. Det visar en utvärdering av den samlade forskningen, som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har genomfört.

En förhoppning är att aferes ska kunna hjälpa patienter som inte får tillräcklig effekt av kortison eller annan immunhämmande behandling. Syftet är att dämpa inflammationen och på det sättet lindra deras symtom, som kan vara blod i avföringen, trängningar till tarmtömning, ökad avföringsfrekvens och diarré.

SBU betonar att det är angeläget att väl utformade och tillräckligt stora studier genomförs för att fastställa nyttan av leukocytaferes. Forskningen på området är sparsam och visar motsägande resultat. De studier som har gjorts tyder på att blodfiltrering ger färre och mildare biverkningar än kortison, åtminstone på kort sikt. När det gäller eventuella bieffekter av blodfiltrering på längre sikt saknas kunskap.

Det vetenskapliga underlaget är inte tillräckligt för att bedöma kostnadseffektiviteten för leukocytaferes.

Bakgrund

De vanligaste kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Tillsammans förekommer de hos cirka en procent av Sveriges befolkning. Sjukdomarna uppträder ofta i episoder (skov) av återkommande sjukdomsattacker följda av lugnare och ibland helt besvärsfria perioder. Standardbehandling vid akuta skov syftar till att patienten ska bli symtomfri och inkluderar vanligen medicinering med kortison. Betydande biverkningar är vanliga.

Aferes används som behandling vid flera helt olika sjukdomstillstånd. Vid aferes tappas blod ut via en venkateter. Blodet filtreras och återförs sedan till blodomloppet. Leukocytaferes innebär att det är vita blodkroppar som filtreras ut.

Läs rapporten Leukocytaferes vid inflammatorisk tarmsjukdom, främst ulcerös kolit

Publicerad 20 maj 2009