Läkemedel kan lindra myrkrypningar men oklar nytta och risk på sikt

De allra flesta som har obehagliga eller smärtsamma myrkrypningar i benen klarar sig utan behandling. Men uppskattningsvis två till tre procent av patienterna har så mycket besvär att de kan behöva någon medicin. Tillståndet kallas Restless Legs Syndrome, RLS. Det finns dels en ärftlig form, dels en form som beror på någon annan sjukdom eller orsakas av brist på vissa mineraler eller vitaminer.

Hos personer som efter en noggrann utredning visar sig ha måttlig eller svår RLS utan sådana bakomliggande orsaker, lindras besvären av vissa läkemedel som kallas dopamin-agonister. Det visar en ny kartläggning som har gjorts av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU har systematiskt granskat och sammanställt forskningen på området.

Obehaget i benen kommer ofta i vila, på kvällen och natten. SBU:s utvärdering visar att patienter som har ordentliga besvär får mindre sömnproblem när de tar medicinen, och deras livskvalitet förbättras också. Men rapporten visar också att en hel del av dem som tar dopamin-agonister får milda eller måttliga biverkningar, till exempel illamående. Även svåra biverkningar förekommer och leder till att behandlingen avbryts. På längre sikt är varken nyttan eller riskerna klarlagda – få studier har varat mer än tre månader.

Även en annan typ av läkemedel, levodopa, förbättrar RLS-patienternas sömn och livskvalitet, enligt rapporten. Men risken för biverkningar är här ännu mindre känd än för dopamin-agonister. Det går inte heller att bedöma RLS-läkemedlens kostnadseffektivitet, det vill säga nytta i förhållande till kostnader. Det finns alltför få undersökningar, konstaterar SBU.

Bakgrund

• Restless Legs Syndrome, RLS, innebär att man har obehagliga krypningar i benen, vilket förekommer i någon form hos uppskattningsvis 5–10 procent av den vuxna befolkningen. Dubbelt så många kvinnor som män drabbas, och oftare äldre än yngre.
• Myrkrypningarna uppkommer oftast i vila och lindras när man rör benen. Så kallad primär RLS kan uppstå hos personer som inte har annan sjukdom eller brist men som kanske har en ärftlig benägenhet.
• De allra flesta personer med RLS, kanske 97–98 procent, klarar sig utan medicinsk behandling.
• Vid milda besvär brukar man först pröva med andra åtgärder än läkemedel, till exempel att undvika kaffe, alkohol och rökning, och att undvika intensiv fysisk träning precis innan man går till sängs. När detta inte hjälper vid milda besvär, har svenska Läkemedelsverket rekommenderat tillfällig behandling med levodopa.
• RLS som beror på annan bakomliggande sjukdom, eller brist på vissa viktiga mineraler eller vitaminer kallas sekundär. Då är det i första hand det bakomliggande problemet som behöver behandlas. Vissa läkemedel mot psykiska besvär kan utlösa eller förvärra RLS.

Läs SBU Alert-rapporten Dopaminerga medel vid restless legs syndrome

Publicerad 18 november 2009