Mer forskning behövs om insatser vid psykisk ohälsa och påverkad munhälsa

Psykisk ohälsa kan medföra svårigheter att på egen hand sköta munhygien och upprätthålla kontakt med tandvården. Å andra sidan kan påverkad munhälsa öka risken för psykisk ohälsa. SBU har tagit reda på om det finns sammanställd vetenskaplig kunskap om kopplingar mellan psykisk hälsa och munhälsa, samt om insatser givna av tandvård, psykiatri och primärvård som kan leda till en förbättrad psykisk hälsa respektive munhälsa. Insatserna kan exempelvis handla om att hjälpa patienterna att söka tandvårdsstöd.

– Vår kartläggning visar tydligt att psykisk ohälsa kan påverka munhälsan negativt och vice versa, något som tandvården, psykiatrin och primärvården behöver bli medvetna om. Det här berör personer med komplexa behov i form av psykisk ohälsa och påverkad munhälsa. Men det saknas tillräcklig forskning om insatser som kan ges av tandvård, psykiatri och primärvård, säger Uliana Hellberg, projektledare vid SBU.

SBU har publicerat resultaten i fyra interaktiva kartor, så kallade evidenskartor, som förutom att ge en bild av kunskapsläget kan utgöra ett stöd för myndigheter och yrkesverksamma i deras arbete för att förbättra psykisk hälsa och munhälsa.

Ylva Ginsberg, specialistläkare i psykiatri och docent i psykiatri vid Karolinska Institutet, har varit sakkunnig i projektet:

– De relativt få systematiska översikter som studerat effekter av insatser tyder ändå på att tandvårdsinsatser kan förbättra den psykiska hälsan. Dessutom kan insatser från psykiatrin och primärvården förbättra munhälsan hos personer med psykisk ohälsa. Aktörerna på tandvårdssidan, inom psykiatrin och i primärvården behöver därför hitta sätt att samverka kring gemensamma patienter, säger hon.

Pressmeddelande 15 april 2024

Läs SBU:s rapport: Psykisk hälsa och munhälsa