Dialektisk beteendeterapi kan förebygga återfall i självskadebeteende hos unga

Självskadebeteende och suicidförsök hos barn och ungdomar är vanligt förekommande och suicid är den vanligaste dödsorsaken för ungdomar. Självskadebeteende ökar också risken för framtida suicidhandlingar, annan psykisk ohälsa, riskfyllt substansbruk och kriminalitet. SBU har nu utvärderat om det finns några interventioner som kan förebygga självskadebeteende.

– Rapporten visar att DBT-A har vetenskapligt stöd för att minska risken för upprepade självskadebeteende hos ungdomar med kraftigt förhöjd suicidrisk. Det finns alltså en evidensbaserad behandling för ungdomar som är i riskgrupp för framtida suicid. Med dessa resultat hoppas vi att DBT-A ska kunna få mer spridning och komma fler till gagn, säger Johan Bjureberg, legitimerad psykolog och docent vid Region Stockholm respektive Karolinska Institutet och sakkunnig i SBU:s projekt.

Vidare visar rapporten att IERITA, som bygger på DBT-A, möjligen kan minska antalet ungdomar med icke-suicidalt självskadebeteende som får ett återfall. Men här behövs fler randomiserade studier som bekräftar resultaten. IERITA skulle därför kunna komplettera vårdutbudet för ungdomar med icke-suicidalt självskadebeteende utan omedelbar suicidrisk.

Med hjälp av DBT-A och IERITA får ungdomar träna på och använda strategier för att hantera känslor på ett sätt som inte får negativa konsekvenser på lång sikt.

– Vi har även tittat på kvalitativa studier, beaktat etiska aspekter och samarbetat med brukarorganisationer. Både DBT-A och IERITA uppskattas av ungdomarna och deras föräldrar vilket stärker resultatet, säger Karin Wilbe Ramsay, projektledare på SBU.

SBU:s utvärdering blottlägger också kunskapsluckor, bland annat för riskgrupper och metoden brukarstyrda inläggningar. Till riskgrupperna räknas ungdomar som identifierar sig som hbtqi-personer, har ett riskfyllt substansbruk eller är omhändertagna i rättssystemet.

Pressmeddelande 2024-06-24

Till rapporten: Förebygga suicidförsök och självskadebeteende hos barn och ungdomar – Effekter av riktade interventioner