Oklart hur vi bäst förebygger könsstympning av flickor och kvinnor

Dagens sammanställningar av forskningsresultat räcker inte för att bedöma effekterna av de preventiva insatser mot könsstympning av flickor och kvinnor som tillämpas i länder som liknar Sverige. Det konstaterar SBU i sin rapport.

Lästid: ca 3 min

Kartläggningen av översikter som utvärderat preventiva insatser mot könsstympning är ett underlag till Jämställdhetsmyndighetens rapport ”Från förebyggande till brottsbekämpande – Hela kedjan behövs” som publicerades i torsdags. SBU:s kartläggning visar att det saknas sammanställda, vetenskapligt publicerade forskningsresultat från övre medel- eller höginkomstländer.

– Bristen på forskningsresultat innebär inte att det behöver vara något fel med de insatser som görs idag, de kan mycket väl fungera. Däremot pekar vi på att fler välgjorda studier behövs för att ta reda på vilka metoder som har bäst effekt, säger SBU:s projektledare Lisa Forsberg.

Preventiva insatser mot könsstympning kan innefatta information om lagstiftning eller negativa hälsoeffekter. SBU:s rapport visar att forskare ofta väljer att studera insatser riktade mot yrkesverksamma. Så även om alla typer av studier om prevention behövs inom detta område skulle det vara av särskilt stort intresse att se mer forskning om insatser riktade till personer som kan komma att medverka till eller ta initiativ till att ingreppet utförs.

Bakgrund

  • Kvinnlig könsstympning innefattar olika ingrepp där delar av flickans yttre könsorgan skärs bort eller åsamkas skada utan att det finns någon medicinsk grund.
  • Ingreppet görs vanligen mellan spädbarnsålder och cirka 15 års ålder.
  • Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor i världen uppskattas vara könsstympade och cirka fyra miljoner flickor riskerar att könsstympas årligen.
  • Socialstyrelsen har uppskattat att det 2021 levde 68 000 flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för någon typ av könsstympning, i regel innan de kom till Sverige.
  • Forskning tyder på att integration och ändring av kulturella uppfattningar kan påverka uppfattningar om könsstympning hos personer som flyttar från länder där ingreppet är vanligt till ett land som Sverige där det är förbjudet i lag och inte heller förekommer bland majoritetsbefolkningen. Det kan dock finnas en risk att ingreppet utförs i samband med utlandsresor.

SBU:s rapport: Preventiva insatser mot könsstympning av flickor och kvinnor. En kartläggning av systematiska översikter.

Jämys pressmeddelande: Samordning är nyckeln för att förhindra könsstympning

 

Pressmeddelande 2023-10-03

 

Till toppen