Kejsarsnitt: Mer jämlik vård som bygger på kunskap – och den gravida kvinnans delaktighet

Högst på SBU:s topp-tio-lista hamnar kunskap om komplikationer för kvinnan och barnet som är förknippade med kejsarsnitt i jämförelse med vaginal förlossning. Därefter kommer punkter som till stor del handlar om kvinnans delaktighet i valet av förlossningssätt, och information till den blivande mamman.

– Förlossningssätt beslutas alltid formellt av läkare, men kvinnan ska ha chans till delaktighet, säger professor Ellika Andolf som varit sakkunnig i projektet.

Förutom rent medicinska indikationer finns en hel del annat att ta hänsyn till. Bemötande och information går hand i hand, menar hon vidare:

- Men när det finns både för- och nackdelar för vaginal förlossning och kejsarsnitt, då är frågan hur mycket information en läkare ska delge kvinnorna. Vilka risker är relevanta att ta upp utan att skrämmas?

Mia Fernando är fysioterapeut som har specialiserat sig på just behandling av förlossningsskador.

– Att SBU:s projekt har inkluderat patienter är värdefullt, att deras röster räknas i diskussionen kring frågor som ännu inte är fullt utredda. Sedan handlar det om att det faktiskt redan finns kunskap på flera områden, men den måste nå ut bättre, och efterlevas i vården.

Såväl vårdpersonal som patienter är eniga om att vården behöver bli mer jämlik över landet – om du föder vaginalt eller med kejsarsnitt ska inte bero på var du råkar bo.

Bakgrund

I Sverige sker ungefär 115 000 förlossningar årligen. Under de senaste femton åren har ungefär 18 procent utgjorts av kejsarsnitt.

Läs mer om kejsarsnitt i en tidigare publicerad SBU-rapport/utvärdering av forskningsläget:
Kejsarsnitt på kvinnans önskemål – fördelar och nackdelar för kvinna och barn (sbu.se)

Pressmeddelande 23 februari 2023