Rapporten ger stöd för både kognitiv beteendeterapi, KBT, interpersonell psykoterapi, IPT, och stödjande samtal som behandlingsalternativ vid postpartumdepression.
Studier om upplevelser och erfarenheter visar att KBT och stödjande samtal generellt uppskattas av kvinnor med postpartumdepression. För IPT saknas ännu sådana kvalitativa studier.
I Sverige kan nyblivna mammor söka hjälp för postpartumdepression på flera sätt, ofta via primärvården eller mödra-barnhälsovården. SBU:s rapport betonar att hänsyn bör tas till patientens önskemål, men konstaterar att tillgången på insatser ser olika ut över landet.
Den nya utvärderingen inkluderar inte depression under graviditeten, men SBU har undersökt det i rapporten Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet.
Vad gäller behandling med antidepressiva läkemedel vid postpartumdepression kommenterade SBU i våras en internationell systematisk översikt. Den kom fram till att SSRI kan ha viss effekt, men att det fanns en stor osäkerhet kring resultatet samt att det saknas forskning på måttlig eller svår postpartumdepression, vilket är de tillstånd då SSRI vanligtvis används. Läs mer i rapporten: Antidepressiva läkemedel som behandling vid depression efter förlossningen (postpartumdepression)
Fakta om postpartumdepression
I Sverige, och i världen i stort, drabbas ungefär 13 procent av kvinnorna av depressionssymtom under de första månaderna efter förlossningen. I den svenska vården erbjuds ofta personcentrerade stödjande samtal i ett första steg, vid behov även psykologiska behandlingar och läkemedel.
I Socialstyrelsens behandlingsriktlinjer rekommenderas i första hand KBT och IPT som psykologiska behandlingar vid lindrig till medelsvår egentlig depression.
Till rapporten Psykologisk behandling vid postpartumdepression
Pressmeddelande 19 december 2022