Psykosociala insatser i öppenvården för att förebygga ungas brott: Oklart vilka som fungerar bäst

– Resultaten innebär dock inte att man ska sluta använda välunderbyggda insatser som upplevs fungera väl, tillägger docent Niklas Långström, sakkunnig i projektet.

Det finns heller ingenting som tyder på att de psykosociala insatser som ingår i denna utvärdering skulle vara skadliga, eller höja risken för brottslighet. Däremot visar tidigare forskning att avskräckande insatser (eng. ”scared straight”) kan leda till ökad brottslighet.

SBU har också undersökt svensk praxis för målgruppen och funnit att de vanligaste insatserna inom socialtjänsten är stödsamtal eller ospecificerad familjebehandling/familjeterapi. Inom BUP är det vanligt med kognitiv beteendeterapi, stödsamtal med ungdomarna samt läkemedel.

De flesta ungdomar som begår brott upphör med det; två tredjedelar har inte återfallit efter två år.

– Men det behövs fler välgjorda utvärderingar av vilka behandlingskomponenter som fungerar, enskilt och i kombination med varandra. Och där ungdomarnas risknivå vägs in, säger Niklas Långström.

SBU:s rapport är ett vetenskapligt underlag för kommande kunskapsstöd från Socialstyrelsen.

Till rapporten Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott

Publicerad 4 mars 2020