Kvinnors förlossningsskador: Forskningen som vårdens personal och drabbade kvinnor vill prioritera

Effekten av information till den som drabbats av en förlossningsskada samt vilket bemötande denne får av vårdpersonal hamnar högt på de önskelistor som vårdpersonal och förlossningsskadade kvinnor enats om.

Effekten av kontinuerlig utbildning till vårdpersonal och personalens arbetsmiljö är andra frågor som prioriterats.

SBU har arbetat enligt en prioriteringsmetod som tagits fram av brittiska James Lind Alliance, ett koncept som låter fler än enbart forskare och experter komma till tals. Nästan 1 000 personer har bidragit genom att skicka in forskningsfrågor, och 64 personer har medverkat i workshoppar och prioriterat frågor. Karin Rydin är en av projektledarna vid SBU:

– Det har varit både kvinnor med egna erfarenheter av förlossningsskador och vårdpersonal, till exempel barnmorskor, läkare och fysioterapeuter. Många har uttryckt hur positivt det har varit att få chans att få lyfta fram vad de själva anser som viktigast.

Deltagarna har fått ta fram mer specifika topp-tio-listor inom fem tidigare prioriterade huvudområden: Diagnostik, prevention, behandling av grad 2 respektive grad 3–4-bristningar samt behandlingar av skador på levatormuskeln.

Om SBU:s arbete med prioritering av forskning kring förlossningsskador

Den nu publicerade rapporten är ett regeringsuppdrag.

Projektet är en fördjupning av de fem högst rankade områdena i en översiktlig prioritering som gjordes 2018. Denna hade i sin tur sin bakgrund i två vetenskapliga översikter från SBU (2016) om analsfinkterskador och behandling av förlossningsskador vilka visade på många, och allvarliga, kunskapsluckor. Under 2019 kommer SBU att fortsätta arbetet med forskning kring förlossningsskador genom att närmare undersöka ”core outcomes”, de viktigaste utfallsmåtten för att få ett bra resultat av en viss insats.

Till rapporten Fördjupad prioritering av forskningsfrågor om förlossningsskador hos kvinnan (2019) med sammanfattning.

Publicerad 10 april 2019