Träffsäkerhet för diagnostiska algoritmer vid misstänkt eller förhöjd risk för äggstockscancer
Övergripande syfte med projektet är att utvärdera vilken träffsäkerheten är för olika diagnostiska algoritmer vid misstänkt eller förhöjd risk för äggstockscancer.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Bakgrund
För att substantiellt kunna förbättra den totala prognosen vid äggstockscancer är det vedertagna paradigmet: förbättrad och riskfri pre-operativ diagnostik. Det finns i dagsläget inte någon enskild diagnostisk metod som har tillräckligt hög sensitivitet/specificitet för att pre-operativt träffsäkert och riskfritt kunna ställa diagnosen.
Idag i Sverige är den initiala diagnostiska metod som används vid misstänkt sjukdom (oklara symptom alternativt tillfällighets fynd) är algoritmbaserad. Algoritmernas grund är en sammanvägning av kombinationen av flera diagnostiska modaliteter (vanligen ultraljud, biokemiska tumörmarkörer) med inbördes olika träffsäkerhet, som tillsammans med en enkel klinisk bedömning (vanligen aktuellt endokrint status) utgör deras bas.
Algoritmerna har inte genomgått någon formaliserad utvärdering i en svensk kontext. Den senaste större systematiska översikten från Cochrane och utkom 2022. Översikten har ett snart 5 år gammalt slutdatum för litteratursökning, samt att riskpopulation (bla BRCA 1/2 genmutationer) var inte inkluderad i studien.
Syfte
Övergripande syfte för utvärderingen är att utvärdera vilken träffsäkerheten är för olika diagnostiska algoritmer vid misstänkt eller förhöjd risk för äggstockscancer.
Delsyften för utvärderingen:
- att utvärdera om det finns någon tillräcklig och godtagbar träffsäkerhet för en diagnostisk algoritm för diagnosen?
- vilken av de studerade diagnostiska algoritmerna har den största träffsäkerheten?
Projektgrupp
Sakkunniga
- Professor Christer Borgfeldt, överläkare gynekologi & obstetrik, Linköping
- Professor emiriti Ellika Andolf, Karolinska Institutet, Stockholm
SBU kansli
- Docent Jan Holst, projektledare (project manager)
- Professor Sigurd Vitols, projektledare, medicinskt sakkunnig
- Ann Kristin Jonsson, informationsspecialist
- Elisabeth Gustafssson, projektadministratör