Kan undersökning av avvikelser i embryots kromosomer leda till att antalet födslar ökar vid assisterad befruktning?
Effekter och komplikationer av preimplantatorisk genetisk testning-aneuploidi (PGT-A) vid in vitro fertilisering (IVF).
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Syfte
Syftet är att undersöka vilken effekt på fertilitetsbehandlingen som preimplantatorisk genetisk testning – aneuploidi (PGT-A) vid in vitro-fertilisering (IVF) har. Vi kommer också utvärdera eventuella komplikationer av PGT-A och vilka etiska och hälsoekonomiska aspekter som bör beaktas om PGT-A vid IVF skulle tillåtas i Sverige.
Bakgrund
Preimplantatorisk genetisk testning – aneuploidi (PGT-A) är en form av prenatal genetisk diagnostik av kromosomavvikelser som kan göras innan embryot återförs vid in vitro-fertilisering (IVF; provrörsbefruktning). Normalt görs en morfologisk bedömning av embryot innan det sätts in i livmodern, men vid PGT-A görs även en genetisk analys av kromosomavvikelser i embryot. En obalans i kromosomantalet är generellt sett vanligare hos äldre kvinnor än hos yngre kvinnor och kan öka risken för att embryot inte implanterar, samt för missfall. I teorin ökar därför sannolikheten för att IVF-behandlingen lyckas om man i första hand sätter in embryon som har en normal kromosomuppsättning.
PGT-A är idag inte tillåtet i Sverige (Lag om genetisk integritet m.m. SFS 2006:351 4 kap 2 §). Däremot är annan form av preimplantatorisk genetisk testning tillåten för att upptäcka embryon med genetiska avvikelser där föräldrarna bär på anlag för allvarlig sjukdom orsakad av mutation i en gen (PGT-monogena sjukdomar (PGT-M)) eller ärftlig kromosomavvikelse (PGT-strukturella rearrangemang (PGT-SR)). PGT-A används dock i ett flertal andra länder, både i och utanför Europa. Professionen har påtalat ett behov av en sammanställning av kunskap inom området för att ta reda på om PGT-A kan öka sannolikheten för förlossning med levande barn för vissa patientgrupper.
Projektgrupp
Sakkunniga
- Christina Bergh, professor och överläkare inom obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalands regionen, Göteborg
- Britt Friberg, docent och överläkare inom obstetrik och gynekologi, Lunds IVF Center, Lund och Barnmorskemottagningen LIVIO, Malmö
- Erik Iwarsson, docent och överläkare inom genetik, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
- Kersti Lundin, docent och överbiolog, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
- Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik och universitetslektor, Göteborgs universitet, Göteborg
Från SBU
- Susanne Johansson, projektledare
- Fanny Sellberg, biträdande projektledare
- Jan Adolfsson, biträdande projektledare
- Jenny Berg, hälsoekonom
- Martina Lundqvist, hälsoekonom
- Maria Ahlberg, projektadministratör
- Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist