Arbetsmiljöns betydelse för KOL

SBU har i uppgift att systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Frågeställningar för projektet är: Vilken evidens finns det för ett samband mellan föregående exponering för luftburna ämnen i arbetsmiljön och diagnosticerad kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)? Skiljer sig sambanden åt för kvinnor jämfört med män?

Lästid: ca 1 min Publikationstyp:

Pågående projekt

SBU granskar aktuell och välgjord forskning och tar reda på vilken effekt olika insatser har, om det finns några risker eller etiska problem och vad som gör mest nytta för pengarna inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd- och funktionshinder samt arbetsmiljö.

Kontakta SBU
Beräknad publicering: Kvartal 4, 2024 Diarienr: SBU 2022/675

Bakgrund

SBU har i uppgift att systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obstruktiv lungsjukdom, omkring 400 000–700 000 personer uppskattas ha KOL i Sverige. KOL är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som karaktäriseras av kronisk luftvägsobstruktion. Inflammationen i luftvägarna uppkommer till följd av exponering för luftburna partiklar eller gaser. Tillståndet utvecklas gradvis och varierar från lindriga symtom som kräver mindre åtgärder, till läkemedelsbehandling och hjälpmedel för andning. I Sverige dör årligen knappt 3 000 personer i KOL, och över tid har andelen kvinnor ökat. KOL är en underdiagnostiserad sjukdom vilket gör att det faktiska antalet kan vara högre.

Syfte

Frågeställningar för projektet är:

  • Vilken evidens finns det för ett samband mellan föregående exponering för luftburna ämnen i arbetsmiljön och diagnosticerad kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)?
  • Skiljer sig sambanden åt för kvinnor jämfört med män?

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Lena Andersson, yrkeshygieniker, docent, Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro och Institutionen för medicinska vetenskaper, Fakulteten för medicin och hälsa, Örebro Universitet
  • Jonas Brisman, överläkare, docent, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Göteborgs universitet
  • Anne Lindberg, överläkare, professor. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet och Lung- och allergisektionen, Sunderby sjukhus, Luleå
  • Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker, medicine doktor, Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Från SBU

  • Martin Norman, projektledare
  • Johan Wallin, biträdande projektledare
  • Lotta Ryk, projektdeltagare
  • Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
  • Irini Åberg, projektadministratör
  • Jenny Odeberg, projektansvarig chef
Sidan uppdaterad
Till toppen