Framtida forskning om arbetsmiljö och artrosbesvär

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Lästid: ca 3 min

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som identifierades i rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016).

Exponeringar i arbetsmiljön

I den systematiska översikten undersöktes exponeringen med utgångspunkt i ett antal faktorer: fysisk ansträngning, sociala och organisatoriska faktorer, kemiska och biologiska ämnen, buller, vibrationer, övriga fysikaliska faktorer samt smitta. SBU har inte gjort några antaganden om vilka typer av exponering som skulle kunna ha ett samband med artrosbesvär utan de litteratursökningar som gjorts har varit breda och förutsättningslösa. Läs mer i Kapitel 2 i rapporten.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär identifierade de sakkunniga i projektet ett antal forskningsbehov:

  • Att bättre kunna kvantifiera när en exponering blir skadlig, var gränsvärdet ligger, är en viktig uppgift för framtida forskning.
    Exempel: För fysisk ansträngning kan såväl intensitet (vilken nivå kraften ligger på), frekvens (hur ofta kraften växlar) som duration (hur länge kraften pågår) ha betydelse för den sammanvägda dosen av fysisk ansträngning, och därmed hur kroppen reagerar på denna belastning.
  • Framtida forskning behöver undersöka om huruvida kombinationen mellan olika exponeringar i arbete innebär en ytterligare risk för utvecklandet av artrosbesvär.
    Exempel: Innebär det en ytterligare risk att utveckla artrosbesvär i höft om personer i arbete lyfter och bär i kombination med knästående arbete?
  • Det finns en generell diskussion bland epidemiologer som går ut på att samverkansmekanismer kan ha betydligt större betydelse än vad man insett tidigare och att en betydande del av de effekter man ser av enskilda riskfaktorer i själva verket beror på samverkan med i många fall en eller flera okända (eller i många fall kända) riskfaktorer. Samverkansfrågorna representerar därför generellt ett betydande framtida forskningsbehov.
    Exempel: Innebär det en ytterligare risk att utveckla artrosbesvär om personerna som utvärderats både exponeras för fysisk belastning på så väl arbetet som på fritiden? 
  • Studier som undersöker samsjuklighet.
    Exempel: Innebär reumatisk sjukdom, eller tidigare trauma som skadat leden, en ökad risk för artrosbesvär?

Framtidens forskning bör beröra även andra leder än höft och knä

  • För många leder som utsätts för olika grader av fysisk belastning i vissa arbetsmoment saknas helt studier eller så finns enbart enstaka små studier som gör det svårt att ta ställning till ett eventuellt samband. Leder som kan innefattas i detta, där alltså stora kunskapsluckor finns, är bland annat käkled, axelled, armbågsleder, händer och fingrar, fotleder och tåleder.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Artrosbesvär

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär beskrivs artros som en vanlig ledsjukdom som drabbar ungefär var fjärde person över 45 år i Sverige. Personer som har artros har ofta ledsmärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Ledsjukdomen drabbar oftast knä och höft, men kan också drabba andra leder i kroppen. Vanligen försämras artros långsamt över flera årtionden, men sjukdomen kan också förlöpa mer snabbt. Läs mer i Kapitel 2 i rapporten.

Fysioterapeut håller i patients knä

Till toppen