Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.
Vilken forskning behövs i framtiden?
I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av exponering för kemiska ämnen i arbetet för artrosbesvär hos vuxna personer:
Exponering–utfall
- Eftersom tobaksrökning i några studier varit associerad med en minskad risk för artros kan man tänka sig att också andra kemiska ämnen kan ha betydelse, men sådana studier har inte identifierats.
Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.
I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – Exponering för kemiska ämnen: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2017) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av exponering för kemiska ämnen i arbetet för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:
- Studier med längre uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall behövs.
- Exponeringsmätningar där forskarna tillämpar metoder och analyser som beaktar de tre dimensionerna intensitet, frekvens och duration. Även en eventuellt avtagande effekt efter det att exponeringen har upphört bör beaktas.
- Studier som undersöker samband mellan dos och respons, såväl vad gäller intensitet som kumulation i exponeringen.
- Studier som undersöker betydelsen av den så kallade healthy worker survivor-effekten, som innebär att sjuka successivt slutar sitt arbete, vilket resulterar i att de personer som är ovanligt friska förblir anställda och att risken med yrkesrelaterad exponering därmed kan underskattas
- Studier som undersöker interaktioner, både mellan kemiska exponeringar och mellan kemiska och icke-kemiska exponeringar i arbetsmiljön. Även interaktion med levnadsvanor behöver studeras ytterligare.
Exempel: I den internationella toxikologiforskningen har man börjat uppmärksamma att ”icke-kemiska stressorer” såsom skiftarbete, buller och långvarig stress (såsom spänt arbete) kan öka känsligheten för kemisk exponering. - Tekniken för att utarbeta jobb–exponeringsmatriser behöver utvecklas ytterligare.
- Även om vissa yrkesgrupper har studerats mycket, har forskarna inte alltid analyserat resultaten uppdelat på kön eller inkluderat tillräckligt många kvinnor. Därför behövs mer forskning om kvinnor som exponeras för kemikalier i sin arbetsmiljö.
- Studier som undersöker hur sårbarheten för hjärt-kärlsjukdom påverkas av att återgå i arbete där det förekommer kemisk exponering efter en episod av hjärt-kärlsjukdom.
- Studier som undersöker sårbarhet för hjärt-kärlsjukdom vid kemisk exponering för människor i högre ålder.
- Studier som beaktar att nya populationer i Sverige kan ha varit utsatta för annorlunda – och omfattande – kemisk exponering.
- Kunskapen behöver även ökas om genetiska sub-populationer, som kan ha olika känslighet för kemisk exponering.
- En svaghet i befintlig forskningsinfrastruktur är att underlaget för att klassificera exponeringen för en given yrkestitel ofta är bristfälligt. Två steg i detta skulle behöva förbättras; dels att mätningar av kemisk exponering i yrkeslivet lagras på ett sådant sätt att det medger framtida forskning, dels att systematiska exponeringsmätningar görs inom olika branscher och företag. Dessa båda steg är även viktiga för konstruktionen av tillförlitliga jobb–exponeringsmatriser.
- Det sker en snabb utveckling av kunskaperna inom grundläggande mekanismer när det gäller immunologi och endokrinologi. Den immunologiska forskningen är till exempel relativt ny inom hjärt-kärlområdet och vi menar att den bör utvecklas ytterligare. Detta kan komma att förändra vår syn på den här typen av samband.
Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.
Läs mer om övergripande metodologiska frågor
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit efter publiceringen av ovanstående rapporter.