Framtida forskning om exponering för kemiska ämnen i arbetet och hälsotillstånd

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av exponering för kemiska ämnen i arbetet för artrosbesvär hos vuxna personer:

Exponering–utfall

• Eftersom tobaksrökning i några studier varit associerad med en minskad risk för artros kan man tänka sig att också andra kemiska ämnen kan ha betydelse, men sådana studier har inte identifierats.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – Exponering för kemiska ämnen: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2017) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av exponering för kemiska ämnen i arbetet för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

• Studier med längre uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall behövs.
• Exponerings­mätningar där forskarna tillämpar metoder och analyser som beaktar de tre dimensionerna intensitet, frekvens och duration. Även en eventuellt avtagande effekt efter det att exponeringen har upphört bör beaktas.
• Studier som undersöker samband mellan dos och respons, såväl vad gäller intensitet som kumulation i exponeringen.
• Studier som undersöker betydelsen av den så kallade healthy worker survivor-effekten, som innebär att sjuka successivt slutar sitt arbete, vilket resulterar i att de personer som är ovanligt friska förblir anställda och att risken med yrkesrelaterad exponering därmed kan underskattas
• Studier som undersöker interaktioner, både mellan kemiska exponeringar och mellan kemiska och icke-kemiska exponeringar i arbetsmiljön. Även interaktion med levnadsvanor behöver studeras ytterligare.
  Exempel: I den internationella toxikologiforskningen har man börjat uppmärksamma att ”icke-kemiska stressorer” såsom skiftarbete, buller och långvarig stress (såsom spänt arbete) kan öka känsligheten för kemisk exponering.
• Tekniken för att utarbeta jobb–exponerings­­matriser behöver utvecklas ytterligare.
• Även om vissa yrkes­grupper har studerats mycket, har forskarna inte alltid analyserat resultaten uppdelat på kön eller inkluderat tillräckligt många kvinnor. Därför behövs mer forskning om kvinnor som exponeras för kemikalier i sin arbetsmiljö.
• Studier som undersöker hur sårbarheten för hjärt-kärlsjukdom påverkas av att återgå i arbete där det förekommer kemisk exponering efter en episod av hjärt-kärlsjukdom.
• Studier som undersöker sårbarhet för hjärt-kärlsjukdom vid kemisk exponering för människor i högre ålder.
• Studier som beaktar att nya populationer i Sverige kan ha varit utsatta för annorlunda – och omfattande – kemisk exponering.
• Kunskapen behöver även ökas om genetiska sub-populationer, som kan ha olika känslighet för kemisk exponering.
• En svaghet i befintlig forsknings­infrastruktur är att underlaget för att klassificera exponeringen för en given yrkestitel ofta är bristfälligt. Två steg i detta skulle behöva förbättras; dels att mätningar av kemisk exponering i yrkeslivet lagras på ett sådant sätt att det medger framtida forskning, dels att systematiska exponerings­mätningar görs inom olika branscher och företag. Dessa båda steg är även viktiga för konstruktionen av tillförlitliga jobb–exponeringsmatriser.
• Det sker en snabb utveckling av kunskaperna inom grund­läggande mekanismer när det gäller immunologi och endokrinologi. Den immunologiska forskningen är till exempel relativt ny inom hjärt-kärlområdet och vi menar att den bör utvecklas ytterligare. Detta kan komma att förändra vår syn på den här typen av samband.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit efter publiceringen av ovanstående rapporter.