Preventiva insatser mot könsstympning av flickor och kvinnor

Sammanfattning

Kvinnlig könsstympning innefattar ingrepp där delar av flickans yttre könsorgan skärs bort eller åsamkas skada utan att det finns någon medicinsk grund. I Sverige finns det flickor och kvinnor som lever med konsekvenser av könsstympning som utförts i ett annat land, eller som riskerar att utsättas för könsstympning.

Syftet med denna rapport är att kartlägga systematiska översikter som utvärderar preventiva insatser mot könsstympning och som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Kartläggningen är avgränsad till studier utförda i höginkomstländer eller övre medelinkomstländer. Detta för att utgöra ett underlag till Jämställdhetsmyndighetens arbete med att identifiera preventiva insatser mot könsstympning av flickor och kvinnor som är möjliga att tillämpa i Sverige. Vi har valt att tolka begreppet prevention brett. I kartläggningen ingår forskning både om insatser som syftar till att förebygga könsstympning så väl som om insatser för att tillgodose och informera om vård för flickor och kvinnor som har genomgått könsstympning. En litteratursökning med uttömmande och bred ansats har genomförts i tolv databaser i november 2022.

Vi identifierade nio systematiska översikter relevanta för frågeställningen. Tre av dessa bedömdes ha måttlig risk för bias och sex hög risk för bias. Två av de systematiska översikterna med måttlig risk för bias redovisade inte slutsatser för övre medel- och höginkomstländer separat. Den tredje systematiska översikten med måttlig risk för bias redovisar en slutsats som går att applicera på det geografiska sammanhang vi valt för denna rapport. Där beskriver översiktsförfattarna ett bristfälligt kunskapsläge gällande utvärdering av utbildningsinsatser riktade till hälso- och sjukvårdspersonal. Utöver detta huvudresultat har vi även identifierat primärstudier kring preventiva insatser mot könsstympning av flickor och kvinnor, vilka redovisas i en bilaga (Bilaga 4).

Sammanfattningsvis visar vår kartläggning att kunskapsläget utifrån vetenskapligt publicerad forskning är otillräckligt. Det behövs mer forskning för att kunna bedöma vilka preventiva insatser mot könsstympning av flickor och kvinnor som har effekt.