Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten

Huvudresultat

Totalt identifierades 31 relevanta systematiska översikter. Av dessa bedömdes 7 ha låg risk för bias, 5 ha måttlig risk för bias och 19 ha hög risk för bias. De 12 systematiska översikter som bedömdes ha låg eller måttlig risk för bias presenteras med länk i evidenskartan. I dessa 12 systematiska översikter studerades totalt 53 bedömningsmetoder som kan rymmas inom svenska socialtjänstens barn- och ungdomsvård utifrån deras uppdrag. Av dessa 53 bedömningsmetoder så bedömdes 11 bedömningsmetoder som särskilt relevanta utifrån att de är i bruk inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård eller att de översatts och använts i Sverige i forskningssammanhang. De 11 bedömningsmetoderna, uppdelade utifrån sju bedömningsområden, är följande:

• utsatthet för våld och försummelse: CTQ (Childhood Trauma Questionnaire)
• samspel mellan förälder och barn: inga bedömningsmetoder i de inkluderade systematiska översikterna bedömdes som särskilt relevanta för svenska socialtjänstens barn- och ungdomsvård

• normbrytande beteende och kriminalitet: ESTER (Evidensbaserad Strukturerad Bedömning av Risk och Skyddsfaktorer), SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), YLS/CMI (Youth Level of Service/Case Management Inventory)

• missbruk och beroende: AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), AUDIT-C (Alcohol Use Disorders Identification Test-Consumption), CRAFFT (Car, Relax, Alone, Forget, Friends, Trouble), ASSIST (Alcohol, Smoking and Substance Involvement Screening Test)
• psykisk ohälsa: CBCL (Child Behavior Checklist), SDQ (The Strengths and Difficulties Questionnaire)
• sociala färdigheter: ASQ:SE-2 (Ages and Stages Questionnaires: Social-Emotional, Second Edition)
• livskvalitet: inga systematiska översikter identifierades

Resultaten från de systematiska översikterna visar att det finns primärstudier som undersökt vissa av de psykometriska aspekterna för följande fem bedömningsmetoder; CRAFFT, SAVRY, YLS/CMI, SDQ samt ASQ:SE-2. Framför allt finns resultat kopplade till validitet (om metoden mäter det som är avsett att mäta) men i mindre utsträckning till reliabilitet (precisionen i mätningen). Resultatet för varje specifik bedömningsmetod presenteras i resultatkapitlen. Det finns även nya primärstudier som publicerats efter senaste systematiska översikterna, så det kan finnas behov av att uppdatera dem.

För de övriga sex bedömningsmetoderna, CTQ, ESTER, AUDIT, AUDIT-C, ASSIST och CBCL ingick inga eller få primärstudier i de systematiska översikterna. Detta innebär inte att det saknas primärstudier utan beror snarare på de systematiska översikternas urvalskriterier (exempelvis avseende population, utfall eller verksamhetsområde). Detta gör att det är svårt att bedöma de psykometriska egenskaperna för barn och unga för dessa standardiserade bedömningsmetoder. För att skaffa mer kunskap behövs därför såväl nya välgjorda systematiska översikter som fler primärstudier på området. Det behövs ökat fokus på psykometriska egenskaper av bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens kontext.