Perifert inlagd central venkateter (PICC)

Sammanfattning och slutsatser

Centrala venösa infarter (katetrar och venportar) används ofta inom vården för att ge läkemedel, näring eller för att kunna ta blodprov på svårt sjuka patienter. Perifert inlagd central venkateter (PICC/PICC-line) är en typ av central venös infart. Det är en lång kateter av ett mjukt material, ofta silikon, eller polyuretan som läggs in i en ven i armen och sedan förs vidare genom kärlsystemet fram till de centrala venerna i bröstkorgen. PICC har börjat användas allt mer i svensk sjukvård, trots att kunskapen om metoden inte är klarlagd. Skälen anges vara att PICC kräver mindre resurser än konventionell central venkateter.

SBU:s bedömning av kunskapsläget

• Det finns för få studier av tillräcklig god kvalitet för att bedöma hur funktionsduglig metoden är eller hur ofta man lyckas åstadkomma en central venväg med PICC jämfört med andra centrala venösa infarter.
• Underlaget räcker inte heller för att jämföra risken för komplikationer eller patienternas erfarenheter, men sammantaget antyder dessa resultat att det kan finnas en förhöjd risk för djup ventrombos vid användning av PICC men att risken för stopp i katetern kan minskas.
• Eftersom de medicinska effekterna är otillräckligt studerade går det inte att bedöma metodens kostnadseffektivitet. Det är angeläget att genomföra studier av god kvalitet för att undersöka den kliniska nyttan, risker och kostnadseffektiviteten av PICC.

Metod och målgrupp

I samband med svåra sjukdomstillstånd exempelvis inom kirurgi, anestesi (narkos), intensivvård och onkologisk/hematologisk vård används ofta centrala venösa infarter. Beroende på indikation och hur länge patienten kommer att behöva en central venväg används olika typer av centrala venösa infarter, som t ex icke tunnelerad och tunnelerad central venkateter (CVK) eller subkutan venport. En central venös infart kräver att läkare är den som utför åtgärden, oftast på en intensivvårds- eller operationsavdelning.

Det finns risk för allvarliga komplikationer när en central venös infart läggs in. Exempel är hål på lungsäcken, blödning, stroke och nervskada. Under pågående användning kan även komplikationer som infektion, trombos och stopp i katetern uppstå. Allvarliga komplikationer kan i sig, eller på grund av försenad behandling, leda till ökat lidande för patienten och i vissa fall även ha dödlig utgång. Komplikationer medför även ökade kostnader bl a på grund av ökat vårdbehov.

På senare år har PICC börjat användas i större omfattning [1]. En tänkbar orsak till detta är ett ökat behov av centrala venösa infarter och att det finns en begränsad kapacitet för inläggning av dessa på operationsavdelning, vilket medför att patienter kan få vänta på att få en central venös infart. Fördelar med PICC, som har framhållits, är att inläggningen jämfört med övriga centrala venösa infarter kan medföra färre allvarliga komplikationer och att specialutbildade sjuksköterskor utanför operationsavdelningarna kan sköta inläggningen.

Målgrupp för PICC är patienter som behöver behandling med t ex antibiotika, cytostatika (cellgifter) och näringslösning.

Frågor

• Vilka fördelar och nackdelar har PICC jämfört med andra centrala venösa infarter i fråga om tidiga och sena komplikationer, patienttillfredsställelse, livskvalitet, funktionsduglighet samt lyckad inläggningsfrekvens hos patienter med behov av central venväg?
• Vad kostar behandlingen?
• Är behandlingen kostnadseffektiv?

Patientnytta

• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, det vill säga det saknas studier av tillräckligt god kvalitet för att dra slutsatser om PICC jämfört med andra centrala venösa infarter avseende tidiga och sena komplikationer, patienttillfredsställelse, livskvalitet, funktionsduglighet samt lyckad inläggningsfrekvens hos patienter med behov av central venväg ().

Elva studier har ingått i denna systematiska litteraturgenomgång varav två bedömts ha medelhög kvalitet och ligger till grund för slutsatserna. Övriga nio studier har bedömts ha låg kvalitet. De två studierna av medelhög kvalitet är kohortstudier där man jämfört PICC med andra typer av centrala venösa infarter. I den ena studien, där man studerat barn och ungdomar som fick cytostatikabehandling, gav PICC en högre risk för symtomgivande djup ventrombos. Resultaten visade också att de patienter som fått PICC hade en lägre risk för att det skulle bli stopp i katetern. I den andra studien, där populationen utgjordes av vuxna patienter som skickades vidare från intensivvårdsavdelning för fortsatt vård på annan avdelning, visade resultaten en högre risk för djup ventrombos hos de patienter som hade PICC. Sammantaget antyder dessa resultat att det kan finnas en förhöjd risk för djup ventrombos vid användning av PICC men att risken för stopp i katetern kan minska. Det behövs dock fler studier av god kvalitet som bekräftar detta innan några säkra slutsatser kan dras.

Ekonomiska aspekter

• Det går inte att bedöma kostnadseffektivitet vid användning av PICC då kunskapen om de medicinska effekterna är otillräckliga.

Gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på görs i fyra nivåer:
Starkt vetenskapligt underlag (). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Begränsat vetenskapligt underlag (). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Otillräckligt vetenskapligt underlag (). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.