Silverförband vid behandling av kroniska sår

Sammanfattning och slutsatser

SBU:s bedömning av kunskapsläget

Silverförband används vid behandling av kroniska (svårläkta/långsamt läkande) sår, det vill säga sår som inte läker inom förväntad tid. Vanliga orsaker till kroniska sår är försämrad blodcirkulation eller infektion i såret. Syftet med silverförband är att silvret ska minska mängden bakterier i såret och därmed påskynda läkningen.

• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns någon skillnad mellan silverförband och förband utan silver när det gäller effekter på andel läkta sår, sårstorlek, smärta, livskvalitet, andel infektioner och antibiotikaförbrukning vid behandling av kroniska sår. Orsaken är att det finns för få studier av tillräcklig kvalitet. De studier som granskats har inte identifierat allvarliga biverkningar eller komplikationer relaterade till silverförbanden, men studierna hade inte lagts upp för att specifikt studera detta.
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för slutsatser om silverförbandens kostnadseffektivitet, då det finns för få studier.
• Det saknas kontrollerade studier av silverförbandens effekt på bakterier i kroniska sår.
• Det behövs väldesignade studier för att klarlägga effekten av silverförband och på vilka indikationer behandlingen är lämplig vid kroniska sår. Det är viktigt att beakta risken för utveckling av bakterier som är resistenta mot antibiotika samt risken för negativa miljöeffekter vid användning av silverförband. Tills vidare bör därför silverförband användas endast inom ramen för kontrollerade studier eller med annan systematisk uppföljning och sammanställning av effekten.

Behandlingsmetod och målgrupp

Silver har under lång tid använts inom sjukvården för behandling av olika infektioner. Idag används förband och krämer som innehåller silver främst vid behandling av kroniska sår och brännskador. Silverförband innehåller silver (vanligtvis i form av salt eller nanopartiklar) som frisätts som positivt laddade joner vid kontakt med vätska. Syftet är att silvret ska minska bakteriehalten i såret och därmed underlätta läkningsprocessen. Användning av silverförband har ifrågasatts eftersom silver är en tungmetall med giftiga egenskaper, som kan medföra risker för människors hälsa, samt för djur och natur. En annan risk som har diskuterats är att bakterier kan utveckla resistens mot silver och att denna resistens kan vara kopplad till resistens mot antibiotika.

Den målgrupp för behandling med silverförband som har studerats i denna utvärdering är patienter med kroniska sår.

Frågor

• Vilka effekter har silverförband vid behandling av kroniska sår på andel läkta sår, sårstorlek, smärta, livskvalitet, andel infektioner och antibiotikaförbrukning?
• Vad kostar sårbehandling med silverförband? Är behandlingen kostnadseffektiv?
• Har silver en antibakteriell effekt i såret vid användning av silverförband?
• Finns det risk för att bakterier utvecklar resistens mot silver och antibiotika?

Patientnytta

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för slutsatser om silverförbands effekt på andel läkta sår, sårstorlek, smärta, livskvalitet, antal infektioner och antibiotikaförbrukning vid behandling av kroniska sår.

Sex randomiserade kontrollerade studier har inkluderats i denna utvärdering. Två av dessa bedöms ha medelhög kvalitet och ligger till grund för slutsatserna. Övriga fyra studier bedöms ha låg kvalitet. Den ena studien av medelhög kvalitet visar på en större förbättring avseende sårstorlek i den grupp som fått behandling med silverförband. Den andra studien visar ingen skillnad mellan silverförband och förband utan silver avseende andel läkta sår och livskvalitet. Inga allvarliga biverkningar eller komplikationer relaterade till silverförbanden har identifierats i de studier som granskats.

Det saknas kontrollerade studier där man undersökt silverförbands effekt på bakterier i kroniska sår.

Silverresistens och dess bakomliggande mekanismer har dokumenterats i experimentella och kliniska studier, men den kliniska betydelsen av dessa fynd är oklar. Likaså har man experimentellt visat att bakterier som utsatts för silver kan utveckla antibiotikaresistens, eftersom de mekanismer bakterier använder för utveckling och spridning av silverresistens i viss utsträckning är desamma som bakterierna använder vid utveckling av antibiotikaresistens.

Ekonomiska aspekter

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för slutsatser om silverförbandens kostnadseffektivitet.

*Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på;
Evidensstyrka 1 – starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två oberoende studier med hög kvalitet eller en god systematisk översikt.
Evidensstyrka 2 – måttligt starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av en studie med hög kvalitet och minst två studier med medelhög kvalitet.
Evidensstyrka 3 – begränsat vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två studier med medelhög kvalitet.
Otillräckligt vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras eftersom identifierade studier är för få eller av otillräcklig kvalitet.
Motsägande vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras när det finns studier som har samma kvalitet men vilkas resultat är motstridiga.

Detta är SBU:s sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som är framtagen av SBU i samarbete med Anna-Christina Ek, professor emeritus i vårdvetenskap, Hälsouniversitetet Linköping, Margareta Lindgren, universitetslektor i omvårdnad, Hälsouniversitetet Linköping, och Åsa Melhus, överläkare och universitetslektor i klinisk bakteriologi, Uppsala universitet. Rapporten har granskats av Christina Lindholm, professor i klinisk omvårdnad, Högskolan Dalarna, Falun, och Folke Sjöberg, överläkare och professor i brännskadevård, Hälsouniversitetet Linköping. Projektledare: Karin Rydin, SBU.